Juridik för dig som är leg. psykoterapeut

Här har vi samlat den lagstiftning som styr legitimerade psykoterapeuters arbete och några vanligt förekommande juridiska frågor.

Vad vad gäller vid journalföring för legitimerad personal?

Enligt Socialstyrelsen så gäller reglerna inom den författningsreglerade hälso- och sjukvården för journalföring. Då ska journal föras enligt 3 kap 1 § patientdatalagen vid vård och behandling av patienter. Journalföringsplikten omfattar då även icke legitimerade personers åtgärder för patienten. Det innebär som huvudregel att den person som vidtar åtgärden gentemot patienten också skall journalföra och signera. Det är dock ytterst verksamhetschefen som skall dra upp regler och riktlinjer för journalhanteringen så att den följer patientdatalagen, att tilldelningen av behörigheter är ändamålsenligt, noteringarna tillgodoser patientsäkerheten och att alla åtgärder är spårbara se särskilt Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om journalföring och behandling av personuppgifter i hälso- och sjukvården.

Legitimerad psykoterapeut anställd som socialsekreterare

Är en legitimerad psykoterapeut i socialtjänsten alltid att betrakta som hälso- och sjukvårdspersonal? Får en legitimerad psykoterapeut arbeta i socialtjänsten utan att följa hälso- och sjukvårdslagens och patientdatalagens regelverk om bland annat journalföring? 

Frågan om vad som är vård eller inte har diskuterats bland förbundets medlemmar och med Socialstyrelsen och vi kan konstatera att gränsen mellan hälso- och sjukvård och socialtjänst är flytande.

Nyckelfrågan för om det är hälso- och sjukvårdens regelverk som gäller är om det arbete som den legitimerade utför är hälso- och sjukvård enligt definitionen i Hälso- och sjukvårdslagen, HSL (1982:763). I lagen anges att med hälso- och sjukvård avses åtgärder för att medicinskt förebygga, utreda och behandla sjukdomar och skador.  Kravet på journalföring gäller vid behandling av patienter även om den legitimerade psykoterapeuten arbetar inom socialtjänstens verksamhet.

Enligt Akademikerförbundet SSR:s tolkning avser verksamhet utifrån socialtjänstlagen som huvudregel inte hälso- och sjukvård. Det måste dock bli upp till den legitimerade att bedöma när det blir fråga om hälso- och sjukvård och om journalföringsskyldighet därmed inträder. Det faller därmed ett stort ansvar på den legitimerade att själv ansvara för att arbetet inte står i strid mot gällande lagstiftning.

Lagar som styr leg. psykoterapeuts arbete

Hälso- och sjukvårdslagen berör begreppet hälso- och sjukvård och därmed vissa skyldigheter för vårdgivaren att vidta vissa åtgärder som t.ex. krav på journalföring, system för kvalitetssäkring, rutiner för Lex Maria-anmälningar, tecknande av patientförsäkringar.

Patientsäkerhetslagen gäller för offentlig och privat verksamhet och reglerar sekretessen i privat verksamhet samt vårdgivarens och vårdpersonalens ansvar. Man sätter starkt fokus på patientsäkerhet och förebyggande arbete. Man gör det enklare för patienten att påtala fel och brister och det ställs större krav på vårdgivaren att organisera sin verksamhet så att kravet på god vård kan upprätthållas. I § 10 anges att vårdgivaren senast 1 mars varje år ska upprätta en patientsäkerhets- berättelse där det framgår hur patientarbetet har bedrivits under det gångna året, vilka åtgärder som vidtagits för att öka patientsäkerheten och vilka resultat som har uppnåtts.

Lex Maria handlar om hälso- och sjukvårdspersonalens skyldighet att bidra till att hög patientsäkerhet upprätthålls. Legitimerade psykoterapeuter ska rapportera risker för vårdskador samt händelser som har medfört eller skulle kunna medföra en vårdskada. Legitimerade psykoterapeuter har motsvarande rapporteringsskyldighet även när det gäller andra skador än vårdskador till följd av säkerhetsbrister i verksamheten vid enhet som ger vård, enligt lagen om psykiatrisk tvångsvård eller lagen om rättspsykiatrisk vård.

Patientdatalagen värnar om patientens integritet och reglerar skyldigheten att föra patientjournal. Den innehåller bland annat grundläggande bestämmelser om inre sekretess och elektronisk åtkomst inom en vårdgivares verksamhet liksom om sammanhållen journalföring.

Patientlagen stärker patientens ställning, värnar den enskilde patientens integritet samt främjar patientens självbestämmande och deltagande i vården. Informationsplikten gentemot patienten utvidgas och förtydligas. Patienten ska få information om sitt hälsotillstånd, metoder för vård och behandling och förväntad vård och behandlingsförlopp bland mycket annat. 

Offentlighets- och sekretesslagen reglerar vad som gäller när någon vill få ut en handling. Sekretess finns till skydd för vårdgivaren och till skydd för uppgift om enskilds personliga förhållanden. Lagen omfattar även sekretessbrytande bestämmelser och undantag från sekretess.

Enligt Lex Sarah gäller motsvarande rapporteringsskyldighet för den som är verksam inom socialtjänsten, Statens institutionsstyrelse eller inom ramen för lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) vid upptäckt om missförhållande eller risk för missförhållande inom verksamheten.

Läs även