HR-antologin - boken för dig som är personalvetare

Nina Bozics kapitel i HR antologin handlar om framtidens roll för HR praktiker och frågor om digital etik. Med AI-genererade texter visar Nina Bozic hur vi kan samarbeta med smarta tekniker som stöd i framtiden. Med användbara reflektionsfrågor får hon läsaren att tänka till om frågor som rör digitala verktyg och välbefinnandet, utbrändhet och beroende.

Moderna organisationer är fulla av samarbetstillfällen där medarbetare måste kombinera sina unika kunskaper för att skapa "kollektiv intelligents". Detta gör organisationer alltmer beroende av medarbetarnas samarbetsskicklighet.

Philip Runsten och Andreas Werrs kapitel handlar om byggstenarna i samarbetsförmåga och hur organisationer kan utveckla och organisera sig för kollektiv intelligens. Det beskriver också hur HR-funktionen spelar en nyckelroll i att få det på plats.

I de skandinaviska länderna talar vi om omställningen från toppstyrning till tillit. Louise Bringselius berättar i sitt kapitel om vad skiftet innebär för HR-funktionens arbete. Anställdas engagemang, kunskap och förutsättningar kommer bli viktigare än någonsin. Här har HR en nyckelroll som stöd och medlare.

Vad innebär digitalisering och AI för HR i framtiden, är det ett hot eller en möjlighet? Svaren finns paradoxalt nog i historien. Genom att förstå sin historia och samtid kan HR välja att skapa framtiden tillsammans med tekniken eller att drabbas av den. Vilket som är att föredra får du läsa mer om Per Thilanders kapitel i HR antologin.

Stefan Tengblad och Agneta Hälls kapitel handlar om kännetecken på hur HR-funktionen i Sverige har arbetat med professionalisering och tankar kring framtidens HR-profession.

Maria Steinberg ger i detta kapitel en översikt över de krav som samhället ställer på en arbetsgivare, när det gäller att ha en bra arbetsmiljö. Maria Steinberg koncentrerar sin framställning på arbetsmiljölagen och på de delar som är mest relevanta för HR-funktionen. 

Foto: Michael Steinberg

HR har länge strävat efter att få större inflytande och en mer strategisk position inom företag. Möjligheterna till detta har ökat sedan HR började fokusera på organisationsperspektivet och integrerats i företags- och organisationsledningar.

För att ta ytterligare steg måste HR öka sin förståelse för vad strategi innebär och lära sig mer om verksamheten samt de andra yrkeskategorier som man behöver samarbeta med. Freddy Hällstén ger i sitt kapitel exempel på hur HR kan stärka sin professionella roll.

Charlotta Sterns kapitel beskriver hur det svenska HR-yrket och den svenska arbetsmarknadsmodellen har utvecklats och påverkats av Kerstin Hesselgren. Hon spelade en central roll när båda utvecklades. Yrket fick en humanistisk tradition med grund i beteendevetenskap. Tillsammans med den svenska arbetsmarknadsmodellen, grundad på kollektivavtal och samarbete mellan arbetsmarknadens parter, är hypotesen därmed att Hesselgren (indirekt) bidragit till Sveriges unika företagskultur med låg maktdistans och medarbetarinflytande. Modern HR-forskning och förändringar på arbetsmarknaden utmanar dock modellen, som kräver utveckling för att behålla sin relevans.

Samhällsutvecklingen för med sig både möjligheter och risker för arbetsgivare. De etiska utmaningarna finns dock överallt och tenderar att öka, inte minst för HR. Erica Falkenströms kapitel handlar om vad etik egentligen är och hur viss etisk kompetens kan hjälpa HR att upptäcka, förebygga och tackla etiskt utmanande situationer.

Det svenska arbetslivet är fredligt och präglas av samverkan mellan arbetstagare och arbetsgivare. Kerstin Hesselgrens idé att etablera HR-yrket under tidigt 1900-tal var just att främja samförstånd på arbetsplatsen. I dag spelar medbestämmandelagens krav på primär förhandling en viktig roll för de goda relationerna.
I Petra Herzfeld-Olssons kapitel vävs HR-yrkets historia samman med den närmare innebörden av medbestämmandelagens förhandlingskrav.