Kollektivavtalet

Ett kollektivavtal är ett skriftligt avtal mellan en arbetsgivarorganisation eller en enskild arbetsgivare, och en arbetstagarorganisation. I kollektivavtalet finns de anställningsvillkor som gäller för de anställda på en arbetsplats. Det reglerar också förhållandet i övrigt mellan arbetsgivare och arbetstagare på arbetsplatsen.

Enskilda arbetstagare kan inte ingå ett kollektivavtal utan måste företrädas av sin fackliga organisation. Däremot blir medlemmarna i fackförbundet automatiskt bundna av reglerna i kollektivavtalet. Det betyder också att en arbetsgivare och en anställd inte kan avtala om något förhållande som står i strid med kollektivavtalet.

Hitta våra kollektivavtal inom 
kommun och landsting  |  staten  |  privat sektor och civilsamhället

Den svenska modellen 

Grundidén i den svenska modellen är att arbetsmarknadens parter själva ska reglera arbetsmarknaden i stället för att det ska ske via lagstiftning. Kollektivavtalen är en viktig del i den svenska modellen och ger ett skydd både för den anställde och för arbetsgivaren.

Vad reglerar ett kollektivavtal?

Ett kollektivavtal är ett komplett regelverk för anställningsvillkoren. Flera regler som i andra länder regleras i lag, finns i stället i Sverige att hitta i kollektivavtalen. Ett exempel på detta är rätten till övertidsersättning. Det finns nämligen ingen lag som reglerar den anställdes rätt till kompensation i form av lön och/eller ledighet när man jobbar över.

Andra villkor som vanligen regleras i ett kollektivavtal och kompletterar regler i gällande lagstiftning är formerna för anställning, semester, ledighet, sjukdom, uppsägning, pension, omställningsavtal som reglerar stöd vid uppsägning på grund av arbetsbrist, trygghetsförsäkring vid arbetsskada och tjänstegrupplivsförsäkring med mera.

Vad innebär ett kollektivavtal?

För den anställde innebär kollektivavtalet större möjligheter till inflytande över sin arbetssituation och att man är garanterad en mängd rättigheter och villkor som är mycket bättre än de som gäller enligt lag. Finns det ett skrivet avtal så behöver det oftast inte bli några diskussioner om vad som gäller. Det vet både fack och arbetsgivare.

Kollektivavtalen innebär alltså ett system som skapar trygghet och förutsägbarhet för arbetstagarna och stabilitet och arbetsfred i företag och verksamheter. Kollektivavtalen kan enkelt anpassas efter bransch och arbetsplats och de kan snabbt förändras. Det är parterna, det vill säga den fackliga organisation och den arbetsgivare eller arbetsgivarorganisation som tecknat avtalet, som ansvarar för att det upprätthålls och som förfogar över det och kan styra utveckling och anpassning av avtalet.

Kollektivavtalet spelar en stor roll för den enskilde individens anställningsvillkor. Skyldigheter som följer av kollektivavtalet binder arbetstagaren, till exempel vid regler om bisyssla och konkurrerande verksamhet. Även om du omfattas av ett kollektivavtal bör du ha ett individuellt anställningsavtal med arbetsgivaren.

Arbetsgivare och arbetstagare som är bundna av kollektivavtal kan inte träffa överenskommelser som står i strid mot avtalet. Sådana avtal är ogiltiga.

Om kollektivavtal saknas

Saknas kollektivavtal omfattas arbetstagare, även du som chef, bara av det grundskydd som lagstiftningen ger. Vissa frågor regleras inte genom lagstiftning vilket betyder att det inte finns några regler alls. Detta innebär att arbetsgivaren bestämmer i de delar som inte finns reglerade i anställningsavtalet och heller inte täcks av det grundskydd som lagstiftningen ger.

Vid anställning hos arbetsgivare som saknar kollektivavtal är det viktigt att få in regler om lön och andra förmåner liksom tid för eventuell lönerevision i anställningsavtalet. Du måste alltså se till att ditt anställningsavtal innehåller de villkor som du annars skulle ha fått genom ett kollektivavtal. Detta gäller även för dig som är undantagen från kollektivavtalets tillämpningsområde. Det är angeläget att få in regler som är bättre än det grundskydd som lagstiftningen ger när det gäller till exempel pensionsvillkor, semesterdagar, arbetstid och arbetstidsförläggning, uppsägningstider, övertid och övertidsersättning.

Förhandlingsskyldighet

Som chef måste du vara medveten om att kollektivavtalet medför att arbetsgivaren har en omfattande förhandlingsskyldighet innan denne fattar beslut om viktigare förändringar av sin verksamhet eller av anställningsförhållandena. Du måste också ha klart för dig vilket kollektivavtal du själv omfattas av och vilket eller vilka kollektivavtal som berör dina medarbetare.

Arbetsfred

Parterna förbinder sig också genom kollektivavtalet till en långtgående fredsplikt. Under avtalsperioden får inga konflikter, som strejker och lockouter förekomma. Det finns 572 olika kollektivavtal inom den privata sektorn, Sveriges kommuner och landsting samt statlig sektor. Inom offentlig sektor finns gällande kollektivavtal inom alla områden.

Nästan 3,6 miljoner anställda omfattas av kollektivavtal, om hänsyn tas till de hängavtal som tecknats. Detta betyder att 92 procent av alla anställda på svensk arbetsmarknad omfattas av ett kollektivavtal.

Akademikerförbundet SSR:s kollektivavtal

Inom kommuner och regioner gäller ett och samma kollektivavtal, AB. Likaså finns ett kollektivavtal på den statliga sektorn. I privat sektor och civilsamhället finns en mängd olika kollektivavtal slutna med olika arbetsgivarorganisationer. Observera att Akademikerförbundet SSR inte är kollektivavtalsbärande part till samtliga kollektivavtal. Det betyder att arbetsgivaren i vissa fall kan vara primärt förhandlingsskyldig med ett annat fackförbund.