Här finns våra fackliga företrädare

Lokalföreningarna är den mest medlemsnära delen av förbundets organisation. Som namnet avslöjar finns de lokalt ute på medlemmarnas arbetsplatser, nära deras vardagliga arbetsliv. Lokalföreningarna arbetar på olika sätt men generellt har de till uppgift att företräda och ge medlemmarna stöd när det gäller lön, arbetsmiljö, jämställdhet, anställningstrygghet och andra fackliga frågor. Gemensamt för alla lokalföreningar är att de leds av fackliga företrädare som utses vid årsmöten där medlemmarna har rätt att rösta, kandidera och nominera.

Lokalföreningarna har olika benämningar beroende på arbetsmarknadssektor. Inom kommuner och landsting, där lokalföreningarna bara består av medlemmar från vårt eget förbund, heter de Akademikerförbundet SSRs lokalförening. Inom privat och statlig sektor, där lokalföreningarna oftast samlar medlemmar från alla våra systerförbund inom Saco, heter de i regel akademiker- respektive Saco-föreningar.

Alla medlemmar utom studenterna tillhör någon av våra 27 distriktsföreningar. De arbetar med att ge stöd till förbundsstyrelsen genom opinionsbildning, politisk påverkan och kommunikation med medlemmarna. Distriktsföreningarna har också en viktig demokratisk funktion i det att de utgör valkretsar när kongressombuden ska utses. Distriktsföreningarnas styrelser väljs för ett år åt gången och valet sker i samband med årsmöten som vanligtvis hålls på hösten.

Förbundets 13 000 studentmedlemmar utgör studentrådet. Dess styrelse är studenternas politiska röst i förbundet. Den arbetar med utbildningspolitik, studentekonomi och andra studentpolitiska frågor. Studentrådet utser styrelse vid årsmöten där alla studentmedlemmar är välkomna att delta och rösta. Ordföranden och 6-8 ledamöter utses för ett år åt gången. Årsmötet utser också representanter till förbundsstyrelsen, det ska vara ordföranden och två ledamöter, samt 13 kongressombud.

Kongressen är förbundets högsta beslutande organ. Den äger rum vart tredje år och fattar bland annat beslut om förbundets stadgar, övergripande mål och värdegrund. På kongressen representeras medlemskåren av 88 ombud, varav 75 utses av distriktsföreningarna och 13 av studentrådet. För er som är valberedare i distriktsföreningen och studentråd är det extra viktigt att förbereda val av kongressombud när det är ordinarie kongressår. Men även åren däremellan ska sådana utses eftersom det kan bli aktuellt att kalla in till extra kongress. Ni ska även föreslå personliga ersättare till kongressombuden.

Förbundsstyrelsen fastställer verksamhetsplan och budget och har det yttersta ansvaret för förbundets verksamhet. Förbundsstyrelsen har 15 ledamöter, varav 3 studenter. Styrelsens ordförande och de yrkesverksamma ledamöterna väljs av kongressen efter förslag från en valberedning. Mandatperioden är tre år.

Förbundet har två rådgivande organ – ordförandekonferensen och avtalsrådet. Ordförandekonferensen består av ordförande i distriktsföreningar och studentrådet. De har en rådgivande roll till förbundsstyrelsen och sammanträder minst en gång per år med undantag för kongressår. Avtalsrådet debatterar och tar ställning i frågor som gäller lön och anställningsvillkor. Det finns ett råd för vardera sektor – kommun, stat respektive privat.

Förbundskansliet sitter i Stockholm och sköter centrala förhandlingar, medlemsjouren SSR Direkt, medlemsservice, professionsutveckling, kommunikation, utredningar, opinionsbildning och annat påverkansarbete. Kansliet ger också service till dig som är förtroendevald.

För att stärka den regionala verksamheten har förbundet ett nätverk av arvoderade föreningsutvecklare runtom i landet. Deras främsta uppgifter är att stötta distrikts- och arbetsplatsföreningarna samt dra igång facklig verksamhet på arbetsplatser där lokal representation saknas.

Hos större arbetsgivare där vi har fler än 400 medlemmar finns i regel hel- eller deltidsanställda fackliga sekreterare. Deras uppgift är att ge medlemmarna lokal service i fackliga ärenden.