Stoppa angiverilagen!

Angiverilagen betyder att offentligt anställda ska ha en skyldighet, enligt lag, att ange personer som inte har rätt att vara i landet.

Det handlar om att kontrollera identitetshandlingar och uppehållstillstånd och att säkerställa personens lagliga rätt att vistas i landet.

Det betyder att du som offentliganställd kan bli skyldig att ta reda på om personen har tillstånd att vara i landet eller om ett eventuellt tillstånd fortfarande gäller.

I debatten lyfts det ofta fram att det redan idag finns en anmälningsplikt för offentliganställda när det kommer till att anmäla oro för barn och att angiverilagen är jämförbar med den skyldigheten. Det tycker inte vi!

Anmälningsplikten vid oro för barn är en skyddslagstiftning. Skyldigheten att anmäla barn handlar ytterst om att säkerställa att barnet får sina rättigheter i form av skydd och omsorg tillgodosedda. Om ett barn kan vara i behov av stöd och hjälp från socialnämndens sida, eller om man misstänker eller vet att ett barn far illa, har vissa myndigheter och verksamheter en skyldighet att anmäla det till socialnämnden. Det är en stor skillnad på att anmäla oro till en myndighet och på att ange dem som vistats i landet illegalt.

Alla som jobbar inom offentlig sektor. Det vill säga anställda inom stat, region och kommun.

Det handlar inte bara om personal inom socialtjänsten, skolan och vården utan om alla anställda inom offentlig sektor.

Förutom socialsekreterare handlar det till exempel om fältassistenter, bibliotekarier, skolkuratorer, lärare, barnmorskor, inspektörer, läkare, arbetsförmedlare, sjuksköterskor, rektorer samt hälso- och sjukvårdskuratorer.

De personer som inte har rätt att vistas i landet är de som ska anges.

Det kan handla om personer vars ansökan om uppehållstillstånd har avslagits eller personer som av olika anledningar inte har tillstånd att vistas i landet eller personer som har fått tillstånd på fel grunder.

I dagsläget vet vi inte hur det ska gå till när man ska ange. Utredningen om stärkt återvändandeverksamhet (Ju 2022:12) har fått i uppdrag att ta fram förslag på hur det ska gå till. Utredningen ska lämna sina förslag senast den 30 september 2024. 

Tilläggsdirektiv till Utredningen om stärkt återvändandeverksamhet (Ju 2022:12) (regeringen.se)

Om du är offentligt anställd kommer du att vara tvungen att kontrollera om de personer som du möter i ditt jobb har rätt att vistas i Sverige. Misstänker du att personen inte har rätt att vistats i landet kommer du bli skyldig att anmäla och ange personen till Polisen och Migrationsverket.

Det betyder att du behöver försöka ta reda på om den här personen har uppehållsrätt eller inte.

Idag vet vi inte vilka konsekvenser en vägran kan komma att få. Utredningen som ska lämna förslag om en angiverilag har också i uppdrag att undersöka vilka eventuella konsekvenser det kan få om angiverilagen inte följs.

Det är mycket troligt att det kommer att bli någon form av konsekvenser för den som vägrar att följa lagen. I debatten har både Sverigedemokraterna och Moderaterna pratat om konsekvenser av att inte följa angiverilagen. Det kan bland annat komma att handla om tjänstefel, uppsägning eller böter.

I direktivet till utredningen som ser över frågan står det:

För att regleringen ska vara rättssäker och inte leda till orimliga effekter för enskilda kan vissa situationer behöva undantas från informationsplikten. Det kan vara fråga om situationer där informationsplikten skulle strida mot ömmande värden (exempelvis inom sjukvården).

Det betyder att hela verksamheter som vården eller skolan inte kommer att undantas utan att undantag ska handla om enstaka situationer och enskilda individer där man i just det fallet bedömer att det skulle strida mot särskilt ömmande värden.

Många olika namn för en och samma sak - den att offentliganställda ska vara skyldiga att undersöka människors rätt att vistas i landet och att anmäla dem som man misstänker saknar sådan rätt. Akademikerförbundet SSR har valt att kort och gott kalla förslaget för angiverilagen. För det är precis vad det är, en skyldighet att ange papperslösa personer som man genom sitt yrke kommer i kontakt med. Det handlar inte bara om att informera, det handlar inte bara om att anmäla utan det handlar om att ange den som man misstänker inte har laglig rätt att vistas i landet.

Regeringen och Sverigedemokraterna vill skapa en ”hållbar asyl- och migrationspolitik” och prioriterar bekämpandet av det så kallade skuggsamhället. Det betyder att den som inte har rätt att vistas i Sverige ska utvisas.

Polisen har fått i uppdrag att prioritera och effektivisera arbetet med inre utlänningskontroller för att kunna kontrollera personers rätt att vistas i landet. Genom att använda sig av alla offentliga anställda i arbete tänker sig regeringen att arbetet blir ännu effektivare. Därför vill regeringen inrätta en ordning med en plikt för kommuner, regioner och myndigheter att ange de personer som man kommer i kontakt med som inte har rätt att vistas i Sverige.

Det handlar inte om att vara för eller emot ett skuggsamhälle. Att Polisen och Migrationsverket får i uppdrag att prioritera arbetet med att utvisa dem som inte har rätt att vistas i landet är en sak.

Det vi vänder oss emot är att våra offentliganställda professioner ska användas som verktyg i jakten på papperslösa. Våra professioner har helt andra uppdrag och angiveriet går stick i stäv med dem.  

Vi är övertygade om att angiverilagen kommer att negativt påverka tilliten till våra professioner och till samhället i stort. Det kommer i sin tur att ge många andra oönskade konsekvenser och försvåra det viktiga förebyggande arbetet.

En angiverilag kommer också göra att många människor kommer att fara mycket illa. Människor och barn i nöd, i behov av akut sjukvård och barn som har rätt att gå i skolan kommer inte att vända sig till våra offentliga inrättningar eftersom konsekvensen blir att de anges och utvisas.

Skuggsamhälle är den del av samhället som existerar bredvid det offentliga samhället. Med det menas den grupp av utländska medborgare som lever i Sverige utan uppehållstillstånd eller rätt att vistas i landet. Just namnet “skuggsamhälle” kommer från att dessa människor lever i skuggan av det vanliga samhället. Det inte samma sak som att vara kriminell eller ha kriminell livsstil.

Papperslösa är de personer som saknar tillstånd att vistas i landet. Personen kan ha identitetshandlingar som pass eller id-kort, men personen saknar tillstånd att vistas i Sverige och ska därför lämna landet. Papperslösa har långt ifrån samma rättigheter och skyddsnät som andra samhällsmedborgare. Att vara papperslös betyder inte att personen är kriminell.

Många fackförbund är emot förslaget. Bland annat DIK, Kommunal, Vårdförbundet och Sveriges Lärare. Samtliga förbund i Saco liksom samtliga förbund i Facken i välfärden protesterar mot angiverilagen. Även SKR (Sveriges regioner och kommuner) har vänt sig mot förslaget och kräver att alla kommuner och regioner ska undantas från plikten att ange.

Organisationer som arbetar med mänskliga rättigheter, exempelvis Civil Right Defenders, och organisationer som arbetar med barns rättigheter, som Rädda Barnen, är mycket kritiska.

Förutom en rad regioner som kräver undantag för vårdpersonal finns det även kommuner, som Stockholm och Uppsala, som kräver att förslaget slopas helt. Uppropet #viangerinte, har i dagsläget skrivits under av tusentals vårdanställda.

Saco: Att ange papperslösa strider mot yrkesetiken | SvD Debatt

Ingen vill jobba som angivare av flyktingar (expressen.se)

Tidöavtalet är en överenskommelse mellan Moderaterna, Kristdemokraterna, Liberalerna och Sverigedemokraterna. Avtalet var ett villkor för att Sverigedemokraterna skulle släppa fram Moderaterna att tillsammans med Kristdemokraterna och Liberalerna bilda regering under mandatperioden 2022-2026.

Syftet med avtalet är att ”genomföra reformer som löser de stora samhällsproblemen.”  Avtalet reglerar samarbete inom sju olika politikområden. Områdena är Hälso- och sjukvård, Klimat och energi, Kriminalitet, Migration och integration, Skolan, Tillväxt och hushållsekonomi samt Andra samarbetsfrågor.

Du hittar det som står om angiverilagen under avsnittet Migration. I Tidöavtalet används begreppet anmälningsplikt istället för angiverilag.  Där står bland annat att det ska göras en översyn av regelverket kring inre utlänningskontroller och att utredningen ska:

"Lämna förslag till en ordning med informationsutbyte och anmälningsplikt mellan Polisen och myndigheter som kan antas komma i kontakt med personer som befinner sig illegalt i landet.”

Där står också att:

”Kommuner och myndigheter ska vara skyldiga att informera Migrationsverket och Polismyndigheten när de kommer i kontakt med personer som vistas i Sverige utan tillstånd”.

Och att:

”Det innebär att myndigheter som en person kan komma i kontakt med får ett ansvar för att säkerställa personens lagliga rätt att vistas i Sverige.”