Rättigheter för barn på flykt

Vid alla beslut som rör barn ska i första hand beaktas vad som bedöms vara barnets bästa.

Källa och info: Läs mer på Unicefs hemsida om Barnkonventionen

För mer information läs mer här: Barnombudsmannen, Socialstyrelsen, Bris, Rädda Barnen, Röda Korset, Unicef samt Linköpings Universitets sida om Barnafrid.

Barnets rätt till skola och förskola

Barn som är asylsökande har ingen skolplikt men har rätt att gå i skola från och med höstterminen det år de fyller sex år. Asylsökande barn har rätt till förskola på samma villkor som alla andra barn i Sverige.

Barn som har fått ett uppehållstillstånd med tillfälligt skydd har samma rätt till utbildning i Sverige som asylsökande barn.

Det innebär att de har rätt till utbildning i förskola, förskoleklass, grundskola, grundsärskola, specialskola, sameskola och fritidshem. De har även rätt till gymnasieskola och gymnasiesärskola om utbildningen påbörjas innan de har fyllt 18 år.

Skolan är gratis.

Ukrainska barn och ungdomar har normalt rätt att vistas utan visum i Sverige, eller i vissa fall med visum, under 90 dagar. För att ha rätt till utbildning under denna tid behöver de dock ha fått ett uppehållstillstånd med tillfälligt skydd eller ansökt om asyl. Det finns dock inget hinder utifrån skollagen att en kommun erbjuder utbildning till barn och ungdomar från Ukraina innan de har rätt till detta. Det innebär att möjligheterna till utbildning kan se olika ut i olika delar av landet.

Barn och ungdomar som har fått ett uppehållstillstånd med tillfälligt skydd eller som är asylsökande ska tas emot i skolan så snart det är lämpligt med hänsyn till deras personliga förhållanden. De bör tas emot senast en månad efter ankomsten.

Kommunen ska informera om vilka förskolor och skolor som finns och hjälpa de som behöver vidare.

Källa och mer info: Skolverket, Skolinspektionen och Specialpedagogiska skolmyndigheten 

Elevhälsan

En mycket viktig skyddsfaktor för alla barn och unga är att klara av skolan. Det finns också tydliga samband mellan skolprestation och elevers psykiska hälsa.

Nyanlända elever kan ha stora behov av elevhälsa. Det är därför viktigt att elevhälsan kommer in i ett tidigt skede när en nyanländ elev börjar på skolan.

Elevhälsan kan vara ett stöd i planering av undervisning och aktiviteter för att främja elevens hälsa och lärande samt bidra till att förebygga ohälsa och hinder i lärandet.

För att nå måluppfyllelse och välbefinnande för alla elever behöver skolan utveckla samverkansformer mellan elevhälsan, ledning och pedagogisk personal. Det är rektors ansvar att det finns rutiner för detta arbete. För elever med funktionsnedsättning är det särskilt viktigt att denna samverkan fungerar.

Om den nyanlända elevens sociala miljö i skolan inte fungerar, kan det utgöra en riskfaktor för elevens skolframgång. Nyanlända elever kan behöva lägga stort fokus på att lära sig det svenska språket och förstå det svenska skolsystemet. Utöver det kan normer och socialt samspel som de möter i skolan skilja sig från deras tidigare erfarenheter.

Källor och mer info: Skolverket, Skolinspektionen och Specialpedagogiska skolmyndigheten 

Barnets rätt till återförening med sin familj

Barn har enligt barnkonventionen rätt att vara med sin familj. Därför försöker svenska myndigheter hitta barnets föräldrar eller annan vårdnadshavare. Både Migrationsverket och kommunen har till uppgift att söka efter barnets föräldrar.

Källa och mer info: Migrationsverket

Socialnämndens särskilda ansvar för barn

Om socialnämnden får information om att ett barn som befinner sig i kommunen kan vara i behov av skydd eller stöd, ska nämnden ta ställning till om en utredning ska inledas enligt socialtjänstlagen och ta ställning till om barnet är i behov av omedelbart skydd. Skyldigheten gäller oavsett om barnet har rätt att vistas i landet eller inte.

Källa och mer info: Socialstyrelsen