Forskning: Kunskap om psykisk sjukdom kan gynna alla

Vanliga psykiska sjukdomar, som depression, ångest och utmattning, förekommer på alla större arbetsplatser. Så många som 15 procent av den arbetande befolkningen drabbas varje år. Monica Bertilssons leder en större forskningsstudie ”Chefers perspektiv – en saknad pusselbit” om chefers åtgärder, kompetens och erfarenheter för att bland annat arbeta förebyggande vid vanlig psykisk sjukdom.

I studien har 3 300 chefer i olika branscher tillfrågats om hur vanligt det är att de lyfter frågan om psykisk sjukdom på arbetsplatsen. 57 procent har svarat att de gör det, men främst i individuella samtal. Enbart en knapp tredjedel har lyft frågan i en större arbetsgrupp.

– För att ändra klimatet måste detta arbetas med i hela organisationen, i arbetsgruppen och bland chefer. Vi såg också att chefer som jobbar i företag som generellt lyfter de här frågorna, har större sannolikhet att själva göra det. Där finns det en miljö som underlättar.

En annan forskningsstudie visar att cheferna sällan talar om det här sinsemellan.
– En deltagare berättade att cheferna i företaget träffades dagligen för att diskutera vad som hänt i fabriken, ända ner på mutternivå, men de talade sällan om hur medarbetarna mådde. 

Anpassning till några – bättre för alla

Studierna visar även att 50 procent känner sig obekväma i situationen att ha medarbetare med psykisk sjukdom. Trots det är 90 procent av cheferna beredda att sätta in anpassningar vid behov, och 75 procent tycker att de utvecklats som chefer från möten med dessa medarbetare.

– I intervjuerna berättade chefer om hur anpassningar för en medarbetare faktiskt lett till förbättrad arbetsmiljö för hela arbetsplatsen. Ett exempel var en medarbetares behov av mer strukturerade och överblickbara arbetsuppgifter. Den anpassningen ledde till att man införde ett likartat system för alla medarbetare för att man såg att det var så bra för allas arbetshälsa. 

40 procent av cheferna hade inte fått information om medarbetarens problem av de drabbade själva, vilket såklart kan försvåra för stödet som ska ges, påpekar Monica Bertilsson. Men det sätter också fingret på att chefer själva behöver arbeta utforskande och förebyggande, om de har möjlighet.

– Eftersom vi har ett sådant stigma mot psykisk sjukdom så kan medarbetare dra sig för att berätta. Det är svåra saker att berätta om, och faktum är att det kan ge negativa konsekvenser, till exempel försämrade karriärmöjligheter. Vi fann dessutom att bland chefer som hade en negativ attityd till depression minskade sannolikheten för att medarbetaren berättat själv.

Chefernas utbildning spelar roll

Enbart en fjärdedel av de tillfrågade cheferna hade fått utbildning i att stötta medarbetare med vanlig psykisk sjukdom. Studien visar samtidigt att utbildning faktiskt har betydelse för åtgärderna.

– De som hade utbildning sätter oftare in arbetsanpassning eller andra åtgärder. Färre av dem känner sig osäkra kring de här frågorna.

Att utbildning spelar roll för chefers agerande är ett positivt forskningsresultat, enligt Monica Bertilsson. Då finns det möjlighet att påverka chefernas insatser genom kompetensutveckling.

– Vi forskar vidare kring hur en sådan utbildning skulle kunna utformas på bästa sätt. För det behöver vi också ta reda på vilka förutsättningar cheferna behöver för att stötta medarbetare och sätta in de åtgärder som behövs.

Vilka av alla förebyggande åtgärder som chefer kan ta till, som faktiskt ger bäst resultat är ännu inte vetenskapligt klarlagt, enligt Monica Bertilsson. Men det finns vissa forskningsresultat att luta sig mot i hur det förebyggande arbetet bör genomföras – till exempel genom ett mer öppet klimat.

– All forskning om stigma och negativa attityder pekar mot att vi behöver lyfta de här frågorna mer, och öka förståelsen för dem.

UUA, Universell utformning av arbetsplatser, handlar om att försöka göra rätt från början på en arbetsplats för att kunna inkludera fler personer på bättre sätt.

Vilka är de universella råden ur dina studier hittills?

– Se över arbetsplatsens kognitiva ergonomi och vilka krav som ställs på emotionellt samarbete på samma sätt som man idag ser till att den fysiska ergonomin är så bra som möjligt. En anpassning för en person, som i exemplet ovan, kan ge bättre kognitiv ergonomi för alla. Det hade man kunnat se över innan en medarbetare blev sjuk.

Utöver det betonar Monica Bertilsson vikten av att stötta cheferna.

– Ett praktiskt sätt är att inkludera dessa frågor i chefshandledning eller med så kallade peer-groups där chefer kan diskutera och rådgöra med varandra.  I litteraturen nämns också att chefer har svårt att förstå hur arbetsförmågan påverkas vid vanlig psykisk sjukdom, det behöver de få mer kunskap om.

Text: Enikö Arnell-Szurkos

Fotnot:
Resultatet av några delar av forskningsstudien har redan publicerats i rapporten ”Chefers perspektiv – en saknad pusselbit” och i flera vetenskapliga artiklar.