Funktionsnedsättningar och tillgänglighet

När vi pratar om tillgänglighet i arbetslivet menar vi att arbetsgivare tillsammans med fackligt aktiva ska jobba för att anpassa arbetsmiljön, arbetsvillkoren och kommunikationskanalerna för att sökanden och anställda med olika typer av funktionsnedsättningar ska ha samma villkor i arbetslivet som sina kollegor utan funktionshinder. Även om olika lagar ställer krav på arbetsgivare att värna om anställdas rättigheter upplever många personer med funktionsnedsättningar att man inte har samma möjligheter. Även diskriminering och missgynnande förekommer.

Funktionsnedsättning som diskrimineringsgrund

Diskrimineringsgrunden funktionsnedsättning innebär varaktiga fysiska, psykiska eller begåvningsmässiga begränsningar av en persons funktionsförmåga som till följd av en skada eller en sjukdom fanns vid födelsen, har uppstått därefter eller kan förväntas uppstå. En funktionsnedsättning är något som en person har, inte något som en är. Begränsningen ska vara varaktig för att räknas som en funktionsnedsättning enligt diskrimineringslagen.

Vilka begrepp som används har förändrats över tid. Begreppet funktionshinder handlar om den begränsning en person med funktionsnedsättning upplever i relation till omgivningen. Det uppstår alltså i mötet mellan människa och miljö. Det är därmed miljön och omgivningen som är funktionshindrande.

Något som kännetecknar diskrimineringsgrunden funktionsnedsättning är dels den mångfald av diagnoser som finns, dels att många nedsättningar inte syns eller på annat sätt är märkbara för omgivningen. Det är inte helt ovanligt att en individ kan ha flera diagnoser samtidigt. Olika funktionsförmågor ger olika förutsättningar, således innebär också olika funktionsnedsättningar olika behov av stöd och anpassning. Var femte person i arbetsför ålder har en funktionsnedsättning och var tionde person har en funktionsnedsättning som påverkar deras arbetsförmåga.  

Bristande tillgänglighet

Bristande tillgänglighet är en form av diskriminering som bara gäller diskrimineringsgrunden funktionsnedsättning. Det innebär att en person med en funktionsnedsättning missgynnas genom att sådana åtgärder för tillgänglighet inte har vidtagits för att den personen ska komma i en jämförbar situation med personer utan denna funktionsnedsättning. Åtgärderna ska vara skäliga utifrån krav på tillgänglighet i lag och annan författning, och med hänsyn till ekonomiska och praktiska förutsättningarna, varaktigheten och omfattning.

Skälig anpassning

Vilka krav som anses vara skäliga när det gäller bristande tillgänglighet och anpassning bedöms utifrån den enskilda verksamheten samt de lagkrav som finns. Syftet med lagen är att bidra till att öka tillgängligheten i samhället så att människor med funktionsnedsättning kan delta på likvärdiga villkor. Kraven är större på en stor arbetsgivare som en region, större kommun eller större myndighet än på en mindre arbetsgivare med mer begränsade ekonomiska resurser. Skäligheten påverkas också va hur omfattande anpassningen är.

Exempel på vad som kan vara skäliga åtgärder kan vara

• Tekniska läshjälpmedel för datorer
• Hörselslingor i möteslokaler
• Placering av dörröppnare
• God ventilation
• Utformning av trösklar, ramper och hissar
• Utformning av toaletter och personalkök mm.
• Anpassning av arbetstider, arbetsfördelning och arbetsledning

Funktionsnedsättning och arbetsmiljö

Många gånger så leder brister på anpassning till arbetsmiljöproblem för den enskilde. Ibland blir dessa t.o.m. arbetsproblem för en hel arbetsgrupp. Det är därför viktigt att arbetsgivaren redan när den får veta att en anställd är i behov av anpassning utifrån någon funktionsnedsättning agerar. Genom att inte få den anpassning en behöver så ökar risken för sjukskrivningar och att en inte kan genomföra sitt arbete på ett tillfredsställande sätt. Arbetsgivarens skyldighet att anpassa arbetet och sätta in åtgärder för tillgänglighet kräver dock att arbetsgivaren känner till arbetstagarens funktionsnedsättningar. Många psykiska funktionsnedsättningar som t.ex. neuropsykiatriska funktionsnedsättningar syns inte utifrån utan kräver att den enskilde ska våga och vilja berätta om dem.

En person som har en neuropsykiatrisk funktionsnedsättning och som fungerar bra i arbetet kan m.a.a. av sin funktionsnedsättning ändå ha en större risk att drabbas av utmattning, hjärntrötthet eller liknande med påföljande sjukskrivning och rehabilitering.

Aktiva åtgärder utifrån funktionsnedsättning

Medan många funktionsnedsättningar är fullt synliga och därmed borde vara lätta för arbetsgivare att hitta lämpliga stödjande åtgärder för, är många inte uppenbara för arbetsgivaren. Med tanke på att många arbetstagare riskerar och känner sig rädda för att diskrimineras måste arbetsgivaren räkna med att arbetstagare inte kommer att vara öppna med sina funktionsnedsättningar.

Ett klokt ledarskap förutsätter därför att arbetsgivaren är proaktiv i stället reaktiv. Ett proaktivt förhållningssätt innebär att arbetsgivaren agerar förebyggande och regelbundet ser över de anställdas arbetsvillkor och anpassar dem i syfte att ge varje medarbetare möjlighet att använda sig av sin potential. Dessutom betyder proaktivitet att arbetsgivaren också ser över sina rekryteringsrutiner för att försäkra sig om att det är kompetensförsörjningen som står i fokus och inte irrelevanta faktorer, som exempelvis kön, etnisk bakgrund eller funktionsnedsättning.

Genom att arbeta med aktiva åtgärder utifrån alla diskrimineringsgrunder så undersöker arbetsgivaren riskerna för att medarbetare utsätts för diskriminering, analyserar de upptäckta riskerna, åtgärdar dem och följer upp. De aktiva åtgärderna ska göras både utifrån möjliga fysiska och psykiska funktionshinder.

Positivt för alla

En ofta bortglömd detalj i dessa sammanhang är den ”överlappningseffekt” som äger rum. Ett arbete att anpassa och regelbundet se över arbetsmiljön och arbetsvillkoren för en viss kategori arbetstagare har också en positiv effekt på arbetsmiljön och arbetsvillkoren för de grupper eller kategorier av anställda som inte är den egentliga målgruppen för insatserna.