Utbildning för socionomer

Deni Milanovic läste till socionom på Linnéuniversitetet i Växjö. Han  säger att kopplingen till arbetslivet är tydlig i socionomutbildningen. Under studietiden engagerade sig Deni Milanovic fackligt i Akademikerförbundet SSR.

– Jag ville få en bättre introduktion till arbetslivet och samtidigt vara med och påverka utbildningspolitiken genom fackets starka kopplingar till andra samhällsaktörer, säger han. Nu handlar mitt engagemang om att vara med och bevaka utvecklingen inom yrket.

Socionomutbildningen är en tre och ett halvt år lång, yrkesförberedande generalistutbildning på 210 högskolepoäng som leder fram till en socionomexamen. 

Socionomutbildningen innehåller bland annat samhällsvetenskap, socialt arbete, juridik och psykologi. I utbildningen ingår verksamhetsförlagda studier och fördjupande studier med valfria inriktningar. De flesta socionomer arbetar med frågor som rör människors och samhällets välfärd. En gemensam nämnare för socionomkåren är kunskapen om individ, grupp och samhälle. 

Socialt arbete som huvudämne

Akademikerförbundet SSR anser att socialt arbete ska vara huvudämne på alla socionomutbildningarna och att de ska ha likartat innehåll samt vara jämförbara. Vi värnar om socionomutbildningen som en generalistutbildning som ger en yrkesexamen. Det ska råda enhetlighet på grundnivå och valfrihet på en mer avancerad studienivå. Det behövs fler kurser på avancerad nivå för den som vill specialisera sig efter socionomexamen. 

Socionomens väg till drömjobbet

När vi frågar arbetsgivare vad de letar efter hos unga socionomer svarar många att det är bra med en extra kompetens.

Du kanske är projekt­ ledare under studietiden, har it­-kompetens eller något specialområde som du är särskilt intresserad av. Den sortens erfaren­heter är meriterande.

Det är också en merit att ha ett personligt engagemang, och många socionomer är ideellt engagerade vid sidan av jobbet.

Läs även